En bättre integrering av skyddade områden för landskapets biologiska mångfald och ekosystemtjänster.
Sara Borgström och Erik Andersson
Konferens 2019 Forum för ett grönskande Stockholm.
Föredrag ”Arbeta med naturen i staden”, Sara Borgström 2020.
Podcast Naturen i staden – podcast Urbanistica, Sara Borgström pratar med Mustafa Sherif 2020.
Flatens naturreservat och dess omgivande stadslandskap var projektets huvudsakliga studieområde. Bland annat genomfördes en samkunskapande process där landskapets förändringar och strategier för att hantera dessa diskuterades med en mångfald av olika aktörer. Detta gjordes i samarbete med projektet Enable.
# Folder Deltagarbaserad resiliensanalys i Flatenlandskapet (pdf-fil)
# Vetenskaplig publikation: Borgström, S., E. Andersson, and T. Björklund. 2021. Retaining multi-functionality in a rapidly changing urban landscape: insights from a participatory, resilience thinking process in Stockholm, Sweden. Ecology and Society 26(4):17.
Kort projektbeskrivning
Naturreservat som motorer i landskapets produktion av ekosystemtjänster Långt innan begrepp som biologisk mångfald och ekosystem myntats inrättades skyddade områden för att bevara naturens rikedom. Även idag är skydd av områden i form av naturreservat, habitatnätverk och nationalparker den allra vanligaste strategin för att försöka hindra utarmningen av naturen. Ungefär 10% av Sveriges yta består av skyddade områden och det finns en politisk ambition att öka den andelen. Anledningen till att områden skyddas är att man där har hittat känsliga biotoper eller hotade arter och många områden är också viktiga för friluftslivet och att man därför vill begränsa negativ mänsklig påverkan. Denna 100-åriga strategi är inte oproblematisk då den ofta leder till ett – antingen eller tänkande – bevara eller exploatera. I hårt brukade landskap riskerar de skyddade områdena därför att bli isloerade öar där biologiska värden utarmas på längre sikt trots skydd eftersom den nödvändiga samverkan med det omgivande landskapet omöjliggjorts av hård exploatering. Därför har man nu börjat prata om betydelsen av grön infrastruktur – av att försöka bevara nätverk av olika sorters natur i hela landskapet inte bara fokusera på de biolgiskt rikaste
områdena.
Ett annat problem med skyddade områden är att det på många platser är det svårt att argumentera för att bevara naturen för dess egen skull, t.ex. i städer där marken också behövs för att tillgodose invånarnas behov. I dessa landskap är det svårt att skapa nya skyddade områden och de som finns är under ständig diskussion. Som ett svar på detta har begreppet ekosystemtjänster vuxit fram, d.v.s. den nytta som människan direkt eller indirekt har av naturen. Detta begrepp har fått stor genomslagskraft och ses som ett effektivt verktyg för att på ett bättre sätt beakta naturens betydelse i beslutsprocesser, t.ex. vid samhällsplanering. Vilka värden är det man väljer bort genom att exploatera ett område? Den politiska ambitionen att bevara ekosystemtjänsterna finns numera uttryckt i de svenska miljömålen. Frågan är hur vi kan kombinera vår välutvecklade naturvård och de ca 4000 skyddade områdena i Sverige med de nya ambitionerna om att arbeta med landskap (Europeiska landskapskonventionen), grön infrastruktur och ekosystemtjänster utan att göra avkall på de skyddade områdenas naturvärden.
I det här projektet kommer vi undersöka naturreservats betydelse för tillgång till ekosystemtjänster. På vilket sätt är eller skulle naturreservaten kunna vara kopplade till omgivningen och hur påverkar det tillgången till ekosystemtjänster i det större landskapet utanför reservatens gränser? Det första steget är att utveckla ett verktyg för att undersöka kopplingar mellan delar i ett landskap, bland annat dess ekologiska och sociala gränser och bryggor mellan dessa. Verktyget kommer sedan att testas i fem naturreservat i Stockholmsregionen, där vi kommer undersöka reservatens betydelse för den biologiska mångfalden, den lokala ekonomin samt för värden som utpekats av invånarna i området. Tillsammans med dessa aktörer kommer vi utarbeta en vägledning för hur man kan identifiera och prioritera viktiga insatser i planering och skötsel av grön infrastruktur som stödjer och drar nytta av de skyddade områdena för att bättre utnyttja deras ekosystemtjänstpotential. Det ramverk vi tar fram för att tillämpa på skyddade områden kommer även att kunna användas i andra planeringssammanhang där frågor om skydd, förvaltning, exploatering och restaurering av grön infrastruktur behöver lösas.
Projektet är avslutat och rapporteras till Formas våren 2022.
Fokusgruppsdeltagare diskuterar förutsättningar för aktiviteter i Stockholms grönstruktur.
Urval av vetenskapliga artiklar från projektet
Andersson, E, Borgström, S. and McPhearson, T. 2017. Double insurance in dealing with extremes – Ecological and social factors for making nature based solutions last, Chapter 4 in Nadja Kabisch, Horst Korn, Jutta Stadler, Aletta Bonn (eds) Nature‐based Solutions to Climate Change Adaptation in Urban Areas ‐ Linkages between Science, Policy and Practice. Springer Verlag.
Andersson, E., S. Borgström, D. Haase, J. Langemeyer, A. Mascarenhas, T. McPhearson, M. Wolff, E. Łaszkiewicz, J. Kronenberg, D., N. Barton, and P. Herreros-Cantis. 2021. A context-sensitive systems approach for understanding and enabling ecosystem service realization in cities. Ecology and Society 26(2):35.
Andersson, E., S. Borgström, D. Haase, J. Langemeyer, M. Wolff, and T. McPhearson. 2021. Urban resilience thinking in practice: ensuring flows of benefit from green and blue infrastructure. Ecology and Society 26(4):39.
Borgström, S. 2017. Governance perspectives on Urban Biodiversity, Chapter 10 in Ossola, A and J. Niemelä (eds), Urban biodiversity from research to practice. Earthscan from Routledge.
Borgström, S., E. Andersson, and T. Björklund. 2021. Retaining multi-functionality in a rapidly changing urban landscape: insights from a participatory, resilience thinking process in Stockholm, Sweden. Ecology and Society 26(4):17.
Manuel Wolff, Andre Mascarenhas, Annegret Haase, Dagmar Haase, Erik Andersson, Sara Borgström, Jakub Kronenberg, Edyta Łaszkiewicz, Magdalena Biernacka. 2021. Conceptualizing multidimensional barriers – A framework for assessing constraints in realizing recreational benefits of urban green spaces. In press. Ecology and Society